Everything About You, Chapter 12 - Admit It Already?!

Han ställde sig framför mig och kollade in i mina ögon.

 

- Will you, Faamia Patricia Malik, take my hand in marriage?

 

My ghandi...

 

Fri, friade han...?!

 

WHAT THE FUCK.

---

Faamia's perspektiv:

 

Jag stirrade med stora ögon på Logan...

 

Hade han just friat?

 

Nyp mig NU.

 

- Fame? This is real, we don't have to pinch you.

- Oh, muttrade jag.

 

Kunde jag ha en framtid med Logan? Skulle jag kunna spendera resten av mitt liv med honom?

 

Svaret var enkelt.

 

No fucking way.

 

Men jag visste att, om jag skulle säga nej, är det en enkel biljett till singel-town. Om jag sa ja, skulle jag ta en tripp till hemmafru-staden. En stad jag ej ville besöka...

 

Och även då mitt svar var glasklart, kunde jag inte öppna munnen för att säga något. Orden fastnade halvvägs och tynade bort i min hals.

 

Pappa kollade på mig med glittrande ögon.

 

Om det här var hans plan för att göra mig vuxen, var han helt psykist störd.

 

- Logan, började jag. It's not a good time right no-

- It's okay, avbröt han och kollade ner i golvet. I was foolish to think you were at the age to settle down.

 

Ser ni vad jag menar?! Han pratar så gammeldags att jag inte förstår vad han menar många gånger!

 

Jag var på gränsen till tårar när jag kollade in i hans sårade/besvikna/ledsna ögon. Hans isblåa ögon som jag hade varit det första jag förälskade mig med när jag träffade Logan.

 

- I'm really sorry, började jag.

- No. I'm the one who should sorry, sa Logan och log ansträngt. Because what I'm about to say is probably the most selfish thing I've ever said in my life. I love you, but I can't be with you if you have feelings for somebody else. But just know, at the end of the day I would always be by your side. No matter what.

 

 

Han älskade mig.. Jag förstod det, men vi hade aldrig sagt det högt till varandra. Därför rann det flera tårar nedför mina kinder medan han kysste min panna.

 

- I'm not breaking up with you, sa han. I'm just giving us well needed space. So long Faamia.

- Bye Logan, kraxade jag fram och med en sista blick lämnade han rummet.

 

Oh fuck. Vad har jag gjort?!

 

Jag flydde undan alla blickar och ut till trädet på tomten. Den gamla eken reste sig flera meter upp och jag hade alltid använt den som en flyktväg när jag ville undkomma familjen, eller när jag helt enkelt ville vara ensam.

 

Jag klättrade snabbt upp och satte mig på min gren och tårarna rann.

 

Ni vet att man brukar säga att tårar består av 1% vatten och 99% känslor. Det stämde in här.

 

Skulden som jag kände tyngde ner mig. Den drog mig neråt, det var som om dragningskraften ville dra mig ner i marken för att sedan ruttna i ett hål. Så mycket betydde jag för världen. Ghandi skulle inte ens bry sig om jag föll nedför en bro och sprack till döds.

 

Nej.

 

Egentligen förstod jag inte hur jag kunde lura Logan sådär. Egentligen var allting Harrys fel. Det var hans fel att jag var sexuellt frustrerad, att jag fick planerade mitt självmord så fort jag fick syn på hans perfekta ansikte, allt var hans fel!

 

Ja eller hur. Skyll ifrån dig bara...!

 

- Fame? hörde jag min mammas röst nedifrån. Can we talk?

- Leave me be, snyftade jag.

- It breaks my heart to see you cry babygirl. I can't soothe you from down here.

 

Jag övervägde att ignorera henne, men valde istället att klättra ner då jag ville bli tröstad. Jag hoppade nästan ner i hennes lugnande famn och grät ut på hennes axel.

 

Hon strök mig på huvudet och viskade att allting skulle bli bra.

 

Men nej... Det kändes som om allting var undergång. En undergång som aldrig tog slut.

 

Vad var fel med mig?! Jag blev aldrig deprimerad! Inte ens lite ledsen! Varför nu? Dagen innan min storasysters bröllop.

 

Min timing är BÄST.

 

- Why am I creating a mess wherever I go? frågade jag mamma.

- You can't fool yourself to believe you love someone, sa hon. That's not how it works.

- But I do. I love him. But I also love Harry...

 

Jag tittade snabbt upp.

 

Där sa jag det.

 

Hemligheten som jag hållt inne i flera år.

 

- I know love, sa mamma. Zayn told me right away. You know he can't keep secrets away from me.

- That wanker, muttrade jag.

- Feeling any better?

- Not really no. The guilt is still overwhelming me. I can't actually believe I let myself play him, but most importantly playing myself!

 

Med det gick jag med tunga steg in till huset igen och for upp till Zayn's rum.

 

Harry's perspektiv:

 

Han friade.. Logan friade! TIll Fame!

 

Harry kunde fortfarande inte tro det. Han kunde heller inte förstå den gnagande känslan i magen. Just den känslan kände han när han såg bilder på Miley och hennes killvänner i tidningar och på internet. Dock var den här gnagande känslan höjd till max.

 

Zayn iakttog Harry under hela akten. Faamias ögon rönkade alla släktingar i dörröppningen som om hon väntade sig att få se någon.

 

Zayn tog tag i min arm och drog med mig ut.

 

- What? frågade Harry förvirrat.

- Fame told me about that hand stunt you pulled a few nights ago, really Harry? Flirting with my sister, while you have a girlfriend?

 

Harry kollade generat ner i marken.

 

- Even though I hate to admit it, I have too. Your connection, is more than that. She needs you, just as much as you need her. She likes you, but hadn't had the guts to tell you for years! She's scared you might not feel the same, and your friendship is ruined. I don't want her to feel that heartbreak, which is why you have to choose. Miley, or Faamia? You can't have both.

 

Harry tittade chockat på hans vän. Zayns hasselnöts bruna ögon kollade med blandade känslor på honom. Även dock han inte ville tro att det var sant, sjönk orden in bit för bit och de stämde in så perfekt.

 

Han öppnade munnen för att prata, men allt som kom ut var en liten viskning som han knappt hörde själv som sa Fame.

 

Harry spärrade upp ögonen och ville inte förstå vad som just hänt.

 

- Miley, muttrade han och försvann in i huset.

---

Sorry för kortis! Men i nästa kapitel kommer bröllopet! SPOILER ALERT!!!!

 

Men jaaa, hoppas ni gillar lite sad shizz..

 

Kommenteraaaa! :D

Ååh skitbra!!

Awesome! Love it! Längtar till nästa de

Åhh

Hej skulle vara skit kul om du ville göra länk byte! Jag älskar din blogg och hur du skriver den, defenitivt den roligaste 1D novellen jag läst! Hoppas du vill göra ett länk byte // XOXO den Lilla Sannanassen

Jättebra kapitel!! asså det här är verkligen den bästa 1D novellen EVER!! jag älskar den, och dig och dina ideér sååå bra!! :D

Super bra! :D

Åhhh snälla Harry, och Fame, kan inte ni bara knulla någon gång (sorry för lilla perversa mig, ) xD

SKRIV MEEEERRRA :DDDDD
du är bäst!