Moments Ago, Chapter 16 - Flashforward
- What happened? Who were shouting? frågade en förvirrat Zayn utanför.
- I think I just screamed at them, sa jag och kollade på honom.
- Why?
- 'Cause they're both so blind! They keep on telling themselves that they hate eachother, instead of seing what everyone else sees.
- What does everyone else see?
- That they fancy eachother. Everyone else in the room can see it, everyone else but theeeem.
Zayn skrattade och gick in i rummet.
Harrys perspektiv, två veckor senare:
Pressen hade varit galen på sistone. Ända sen de fick reda på att Cherry låg på sjukhus så hade de nästan föjlt varenda steg jag tagit. I nästan varje tidning så stod det om "the Charry love story". Ja, Charry var vårt 'parnamn'. Ärligt talat kunde de valt något bättre...
Att vara runt Cherry hade varit spänt och osäkert sen Tash fick sitt utbrott på oss. Jag kunde inte tro henne, skulle Cherry gilla mig? Pff!
Cherrys perspektiv:
På något sätt var jag glad över att ha nästan dött och hamna här. Det fick mig att tänka om. Min depression var som bortblåst när jag vaknade. Jag gissade på att jag hade fått en rejäl hjärnskakning och den fick mina ledsna/arga hjärnceller att försvinna totalt. Allt jag ville veta nu var hur jag kunde ställa mig framför en bil som kom körande i 50 km/h.
Dörrarna öppnades och in kom min sjuksköterska Olive. Hon tog några tester och blodprov.
- Is everything alright? frågade jag.
- Yes. We'll let you go this afternoon I think, sa hon med ett leende.
- Finally! No offence, but lying here all day gets pretty boring after a while.
- Seems and looks pretty boring actually.
- You have no idea...
Hon skrattade lågt och försvann ut genom dörren. Jag la mig ner och andades ut. Min lugna stund avbröts snabbt av att Tash och Nellie dundrade igenom dörren.
- Guess who's here?! utbrast Tash.
- Only my favourite girls! sa jag glatt.
De kramade mig försiktigt och jag skrattade.
- I'm not made of porcelain you know, flinade jag.
- I know, but your plaster kind of scares me, sa Nellie och pekade på mitt gips.
- Oh, it's just a broken arm, sa jag.
- And leg, sa Tash och kollade på mitt ben.
- And head.
- And ribs.
- Okay! I get it! I'm going to be disabled for weeks. I wonder what the paparazzi's headlines will be.
- What about, "Harry's girl has suicide thoughts", flinade Tash.
- Hey! If you say 'Harry's Girl' once more I'll strangle you!
- Mm, maybe when you can get out of your bed.
- They're actually releasing me this afternoon.
De gav ifrån sig ett pipande läte och klappade händerna i förtjusning.
**
- A wheelchair? Really? flinade Zayn.
- Shut up Malik! väste jag.
Harry tog min väska över sin axel och Nellie körde ut mig från rummet som jag hade bott i de senaste veckorna.
- Miss Chambers. Now some rules, sa min doktor Johnson som jag aldrig hade fått veta förnamnet på. It seems like your bipolar disease has went away, but if you sence any disorder inform us immediately. Your leg and arm needs as much rest it can get. Your head isn't completely recovered yet so nothing too advanced alright?
- Advanced stuff? frågade Louis.
- Yeah. Such as sky jumping, sexual stuff, sa Dr Johnson och blickade på Harry och mig.
Jag kollade generat ner i golvet medans de andra fnissade retfullt bakom mig.
- That's about it, here's your painkillers. Good luck, sa han med ett leende.
Nellie körde ut mig ur sjukhuset och paparazzis stod utanför med blixtar som gick hela tiden. Harry bar upp mig i sin famn och satte mig i framsätet.
**
- Good to be home! sa jag glatt.
- I can only imagine, sa Nellie.
Jag tog upp min dator och loggade in på twitter. Till min förvåning såg jag att jag hade fått över 200 tusen följare! Jag skrev ihop ett tweet och loggade sedan ut.
"Home now! Sitting in a wheelchair, sitting in a wheelchair, sitting in a wheelchair, sitting in a wheelchair."
- I'm sorry for asking, but how are you going to shower? frågade Tash.
- I have no idea, sa jag.
- It would work if you hadn't broke your arm and leg.
- I think she gets it, sa Nellie.
Jag skrattade lågt och kravlade mig upp i soffan.
- I'm happy that I don't have to have a bandage around my head, sa jag.
- Imagine that! sa Tash och sjönk ihop av skratt.
- Hey! utbrast jag och kastade en kudde på henne.
- Tash? Have you been taking your bitch-pills today? frågade Nellie.
- Shut up! sa Tash mellan sina skratt.
Jag himlade med ögonen och satte på tv:n. Jag bläddrade runt på kanalerna och stannade plötsligt.
- When were they on Jonathan Ross?! frågade jag.
- Like a few days after the crash, sa Nellie.
- Haha, imagine you with a bandage around your head! kved Tash.
- I'm gonna jump over all the crap and just come to the question everyone wants to know. Harry? Are you and this Cherelle girl close?
Publiken ooade och Harry kollade generat ner i golvet. Tash hade slutat skratta och vi tre satt knäpptysta och lyssnade på vad han svarade.
- Um, we're just good friends you know.
- You were holding hands on this date you went on a couple of days ago.
- Well...
- You clearly don't want to answer so I'll just jump to next question. Zayn! Quiet like always. You've been spotted out with a brunette girl. Who is she? frågade han och en bild på Nellie och Zayn visades.
Jag och Tash kollade chockat på henne. Nellie hade sjunkit ihop och hennes kinder var blodröda.
- Um, that's our friend Nellie, svarade Zayn.
- She's gorgeous! No wonder why you like her!
- Yeah, um. She's a very sweet girl. Very genuine, intelligent, beautiful.
- Make it stop! tjöt Nellie.
- Seems like you guys have get to know many lady friends recently. And we'll be back after the break with more One Direction!
Jag stängde snabbt av tv:n och vi kollade chockat på varandra.
- Girls... We were just on national television, sa Tash långsamt.
- Oh my God, sa Nellie lågt. People will hate me now 'cause I'm the girl who's "dating" Zayn Malik! This is exactly what I didn't want! If my boyfriend Dave sees this, he'll kill me!
- They hate us all you know, sa Tash. And I'm sure Dave won't mind. He's not the guy to read gossip and stuff. If you're lucky, you can tell him before he hears it from someone else.
- You're right. I'll call him now.
Nellie gick iväg och Tash suckade lågt.
- She has a boyfriend? frågade jag.
- Yeah. His name's Dave and he's still in her hometown. He's one of those guys who's too good to be true. He's more Christian than Nellie.
- Wait, more Christian than Nellie?!
- Yeah... It's annoying to be around him because he's always judging me.
- Judging how?
- Because I don't go to church, 'cause I've had sex before marriage.
- Is he hot?
- Very. That's the most annoying part. Look.
Hon räckte mig sin mobil och visade en bild på dem.
- Wow... They're adorable together! utbrast jag. Why do you have the photo?
- Because I'm the one who took it. We visited her family and I went to the mall with them. I'm not going there again...
- Oh.
Nellie syntes i dörröppningen och hon slängde sig ner brevid mig.
- I'm too in love it's unhealthy! sa Nellie och suckade.
- Ugh! I'm gonna puke, stönade Tash irriterat.
Kort mellandel! Hoppas ni har en awesome valborg! För det skulle vara väldigt bra om ni hade det... Kommentera ;)
- I think I just screamed at them, sa jag och kollade på honom.
- Why?
- 'Cause they're both so blind! They keep on telling themselves that they hate eachother, instead of seing what everyone else sees.
- What does everyone else see?
- That they fancy eachother. Everyone else in the room can see it, everyone else but theeeem.
Zayn skrattade och gick in i rummet.
Harrys perspektiv, två veckor senare:
Pressen hade varit galen på sistone. Ända sen de fick reda på att Cherry låg på sjukhus så hade de nästan föjlt varenda steg jag tagit. I nästan varje tidning så stod det om "the Charry love story". Ja, Charry var vårt 'parnamn'. Ärligt talat kunde de valt något bättre...
Att vara runt Cherry hade varit spänt och osäkert sen Tash fick sitt utbrott på oss. Jag kunde inte tro henne, skulle Cherry gilla mig? Pff!
Cherrys perspektiv:
På något sätt var jag glad över att ha nästan dött och hamna här. Det fick mig att tänka om. Min depression var som bortblåst när jag vaknade. Jag gissade på att jag hade fått en rejäl hjärnskakning och den fick mina ledsna/arga hjärnceller att försvinna totalt. Allt jag ville veta nu var hur jag kunde ställa mig framför en bil som kom körande i 50 km/h.
Dörrarna öppnades och in kom min sjuksköterska Olive. Hon tog några tester och blodprov.
- Is everything alright? frågade jag.
- Yes. We'll let you go this afternoon I think, sa hon med ett leende.
- Finally! No offence, but lying here all day gets pretty boring after a while.
- Seems and looks pretty boring actually.
- You have no idea...
Hon skrattade lågt och försvann ut genom dörren. Jag la mig ner och andades ut. Min lugna stund avbröts snabbt av att Tash och Nellie dundrade igenom dörren.
- Guess who's here?! utbrast Tash.
- Only my favourite girls! sa jag glatt.
De kramade mig försiktigt och jag skrattade.
- I'm not made of porcelain you know, flinade jag.
- I know, but your plaster kind of scares me, sa Nellie och pekade på mitt gips.
- Oh, it's just a broken arm, sa jag.
- And leg, sa Tash och kollade på mitt ben.
- And head.
- And ribs.
- Okay! I get it! I'm going to be disabled for weeks. I wonder what the paparazzi's headlines will be.
- What about, "Harry's girl has suicide thoughts", flinade Tash.
- Hey! If you say 'Harry's Girl' once more I'll strangle you!
- Mm, maybe when you can get out of your bed.
- They're actually releasing me this afternoon.
De gav ifrån sig ett pipande läte och klappade händerna i förtjusning.
**
- A wheelchair? Really? flinade Zayn.
- Shut up Malik! väste jag.
Harry tog min väska över sin axel och Nellie körde ut mig från rummet som jag hade bott i de senaste veckorna.
- Miss Chambers. Now some rules, sa min doktor Johnson som jag aldrig hade fått veta förnamnet på. It seems like your bipolar disease has went away, but if you sence any disorder inform us immediately. Your leg and arm needs as much rest it can get. Your head isn't completely recovered yet so nothing too advanced alright?
- Advanced stuff? frågade Louis.
- Yeah. Such as sky jumping, sexual stuff, sa Dr Johnson och blickade på Harry och mig.
Jag kollade generat ner i golvet medans de andra fnissade retfullt bakom mig.
- That's about it, here's your painkillers. Good luck, sa han med ett leende.
Nellie körde ut mig ur sjukhuset och paparazzis stod utanför med blixtar som gick hela tiden. Harry bar upp mig i sin famn och satte mig i framsätet.
**
- Good to be home! sa jag glatt.
- I can only imagine, sa Nellie.
Jag tog upp min dator och loggade in på twitter. Till min förvåning såg jag att jag hade fått över 200 tusen följare! Jag skrev ihop ett tweet och loggade sedan ut.
"Home now! Sitting in a wheelchair, sitting in a wheelchair, sitting in a wheelchair, sitting in a wheelchair."
- I'm sorry for asking, but how are you going to shower? frågade Tash.
- I have no idea, sa jag.
- It would work if you hadn't broke your arm and leg.
- I think she gets it, sa Nellie.
Jag skrattade lågt och kravlade mig upp i soffan.
- I'm happy that I don't have to have a bandage around my head, sa jag.
- Imagine that! sa Tash och sjönk ihop av skratt.
- Hey! utbrast jag och kastade en kudde på henne.
- Tash? Have you been taking your bitch-pills today? frågade Nellie.
- Shut up! sa Tash mellan sina skratt.
Jag himlade med ögonen och satte på tv:n. Jag bläddrade runt på kanalerna och stannade plötsligt.
- When were they on Jonathan Ross?! frågade jag.
- Like a few days after the crash, sa Nellie.
- Haha, imagine you with a bandage around your head! kved Tash.
- I'm gonna jump over all the crap and just come to the question everyone wants to know. Harry? Are you and this Cherelle girl close?
Publiken ooade och Harry kollade generat ner i golvet. Tash hade slutat skratta och vi tre satt knäpptysta och lyssnade på vad han svarade.
- Um, we're just good friends you know.
- You were holding hands on this date you went on a couple of days ago.
- Well...
- You clearly don't want to answer so I'll just jump to next question. Zayn! Quiet like always. You've been spotted out with a brunette girl. Who is she? frågade han och en bild på Nellie och Zayn visades.
Jag och Tash kollade chockat på henne. Nellie hade sjunkit ihop och hennes kinder var blodröda.
- Um, that's our friend Nellie, svarade Zayn.
- She's gorgeous! No wonder why you like her!
- Yeah, um. She's a very sweet girl. Very genuine, intelligent, beautiful.
- Make it stop! tjöt Nellie.
- Seems like you guys have get to know many lady friends recently. And we'll be back after the break with more One Direction!
Jag stängde snabbt av tv:n och vi kollade chockat på varandra.
- Girls... We were just on national television, sa Tash långsamt.
- Oh my God, sa Nellie lågt. People will hate me now 'cause I'm the girl who's "dating" Zayn Malik! This is exactly what I didn't want! If my boyfriend Dave sees this, he'll kill me!
- They hate us all you know, sa Tash. And I'm sure Dave won't mind. He's not the guy to read gossip and stuff. If you're lucky, you can tell him before he hears it from someone else.
- You're right. I'll call him now.
Nellie gick iväg och Tash suckade lågt.
- She has a boyfriend? frågade jag.
- Yeah. His name's Dave and he's still in her hometown. He's one of those guys who's too good to be true. He's more Christian than Nellie.
- Wait, more Christian than Nellie?!
- Yeah... It's annoying to be around him because he's always judging me.
- Judging how?
- Because I don't go to church, 'cause I've had sex before marriage.
- Is he hot?
- Very. That's the most annoying part. Look.
Hon räckte mig sin mobil och visade en bild på dem.
- Wow... They're adorable together! utbrast jag. Why do you have the photo?
- Because I'm the one who took it. We visited her family and I went to the mall with them. I'm not going there again...
- Oh.
Nellie syntes i dörröppningen och hon slängde sig ner brevid mig.
- I'm too in love it's unhealthy! sa Nellie och suckade.
- Ugh! I'm gonna puke, stönade Tash irriterat.
Kort mellandel! Hoppas ni har en awesome valborg! För det skulle vara väldigt bra om ni hade det... Kommentera ;)
Kommentarer
Postat av: emma
det är skitbra!
Trackback
