Jag tror jag är kär i två tjejer samtidigt. Angel vågar stå för sina åsikter och vet vad hon vill. Medans Chasity vågar om hon bara lär känna människorna. Hon trivs i skuggan men ändå så otroligt söt!

Jag vet att Angel gillar mig men hur är det med Chasity. Hon är väldigt svår fångad eller spelar hon bara?

Jag hoppas båda mår bra för den delen. Vill gå och hälsa på de men det kanske inte är en så bra ide.

Jag tänker på honom hela tiden.

Han är mitt allt.

Jag kommer aldrig glömma den kyssen. Aldrig.

Jag har inte pratat med Chasity.

Ska jag ringa henne eller ska jag ringa Justin?

Jag tar fram mobilen och slår Justins nummer. Jag ber att han inte svarar men det gör han.

- Hej Shawty!

- Hej Justin.

- Nej, men jag måste gå nu hej då!

Ja la på fort. Varför gjorde han mig nervös?! Ingen kille hade en sån makt över mig. Han gjorde mig knäsvag och det kändes som om jag hade stora elefanter i magen varje gång jag såg honom. Hans leénde var det värsta! Jag ville bara hoppa upp i hans famn och skrika ut till världen att han var min!

Chasity satt ute på balkongen och spelade på en fin låt med sin gitarr.

Låten var så känslosam och fin. Jag tog djupa andetag och ville bara skrika. Hur många gånger har jag sagt åt henne att han är min?! Ändå går hon och kärar ned sig i MIN kille! Don't get me wrong! Jag älskar Chasity, men jag är inte van att hon håller på så här! Jag bytte om till träningskläder och gick ned till gymmet.

Mitt hjärta gjorde nästan gymnastik när jag fick sms:et. Justin ville träffa mig!

Jag knappade fort in ett när?

Jag flög upp och bytte om till ett vit-röd randigt linne, ett par mörka jeans, mina vita converse och drog på mig min lila mössa över huvudet. Jag tog på några accessoarer och rusade ned till lobbyn. Justin stod lutad mot en pelare och höll på med något på mobilen.

- Bu, sa jag i hans öra.

Han vände sig om och kramade mig hårt. Det var inte en "glad-att-se-dig-kram" det var en "jag-har-saknat-sig-kram".

Vi gick ut ur lobbyn och han tog mig till en park. Han flätade ihop våra fingrar och jag log lite för mig själv.

Det blixtrade lite här och var, så jag satte på mig mina svarta Ray-Bans och han gjorde detsamma.

Vi pratade och skåskrattade hela tiden.

När vi kom tillbaks till hotellet så sa vi hej då och han gick iväg.

---

Sorry för tråkigt och händelselöst kapitel, men berättelser behöver såna här för att kunna komma framåt :)

Clara har skrivit början sen har jag fortsatt. KOMMENTERA & ENJOY! <3