- Varför gråter lilla prinsessan? hördes Justins röst. Och vem är den här lilla söta tjejen?
- Jag är Lucy, sa hon och skrattade gulligt.
- Leukemi, sa jag bara till honom.
- Aaww, sa han och kysste mig.

---

Justin's perspektiv:

Jag visste inte vad det var med mig! Jag var ju kär i Chasity, men varför har jag känslor för Angel då? Vad som på gick i mitt huvud just nu var en stor enda röra! Chasity's personlighet var ju fantastisk, hon var ju helt underbar. Men hon är så blyg och skulle aldrig klara mina fans elaka ord. 
Angel däremot, var framåt och verkade trivas i rampljuset. Hon kanske bara skulle utnyttja mig till att bli känd? 
Hennes utséende var hur fint som helst och hon var också helt underbar, men varför hade jag onda aningar som sa att hon skulle dumpa mig direkt när hon hade ingraverat in sitt namn i Hollywood? 

- Justin! Det är lunch! hördes mammas röst. 

Jag suckade och reste mig upp och ropade tillbaks ett okej. 

Chasity's perspektiv:

Jag hade gått ut i korridoren och krockade in i Justin.

- Förlåt, sa han och hjälpte mig upp från golvet.
- Det gör inget, mumlade jag.

Han kollade på mig med sorgsna bruna ögon.

- Chasity, sa han.
- Ja.

Han sa inget mera utan tog tag i mitt ansikte och pressade sina läppar mot mina. Då exploderade allt för mig. Justin var killen jag var kär i. Jag besvarade genom att lägga mina händer runt hans axlar.



Jag kände hur han log. Han drog ifrån.

- Förlåt, sa han lågt.
- Det gör inget, sa jag och log blygt.


Angel's perspektiv:

Om en fem dagar åker vi hem från Tyskland. Vi ska på dejt imorgon. Vi har bestämt att vi ska gå ut med vårt förhållande "in public". Chasity verkade lite nere nu på senaste tiden. Jag förstod nästan varför. Det var lunch så jag öppnade dörren och såg en hjärtskärande syn. Justin och Chasity?!
Jag öppnade dörren så bara jag kunde smygtitta på dem.

Fine! Vill hon leka lite så får hon smaka på mina regler!

Chasity's perspektiv:

Jag vet att det var fel av mig och jag mår dåligt över det! Justin hade precis gått och jag väntade på Angel. Hon kom ut och log glatt.

- Kom vi går, sa hon och gick före mig.

Vi steg in i hissen och Angel tryckte på entréplans knappen. Hissen stannade vid en annan våning och fler människor klev på. Ungefär fem stycken. Jag och Angel hamnade på varsin sida om familjen. Det var kanske inte menat att vi skulle vara på samma sida om ni fattar?

*

Vi hade ätit lunch och Angel hade sagt hej då och skulle iväg med... Justin. Hur mycket det än tog kol på mig så satte jag på ett leénde och försökte säga en trovärdigt hej då. De gick iväg och Justin tog hennes hand.

Betydde hon inget för honom eller var kyssen helt betydelselös? För Chasity var den underbar och hon skulle inte glömma den i första hand.

Angel's perspektiv:

Idag efter min och Justins dejt så skulle jag börja med steg 1 i min plan. Chasity hade gjort ett jävligt stort misstag att jävlas med mig.
Paparazzis flockades en efter en runt oss och Kenny trängde oss ut. Jag bara log nöjt för mig själv. Det här är vad jag ville, jag ville stå i centrum. Därför var Chasity så bra! Hon sa inte åt mig, hon ville inte stå i centrum därför får jag all hennes uppmärksamhet.

- Hur mår du? frågade Justin oroligt.
- Bra, sa jag och log.
- Bra, jag vill inte att min Shawty ska må dåligt, sa han och log. 

Shawty... Han kallade mig Shawty! Inombords jublade jag och allt jag ville var att hoppa runt och skrika, men därför jag tagit teater lektioner i hela mitt liv, för att hålla masken till situationer som denna. 

- Vart ska vi? frågade jag. 
- Till ett köpcentrum.
 - Mitt favorit ställe! 
- Jag vet, skrattade han. 

Vi gick till centret.

- Men varför är det inga personer här? frågade jag. 
- Jag har hyrt allt, sa han och stannade mig.
- Verkligen?! frågade jag förvånat.
- Japp, sa han och drog mig närmare honom.




Han kysste mig försiktigt och vi gick vidare. Jag drog in honom i en Louis Vuitton affär och hittade en underbar väska.

- Vill du ha den? frågade han och kramade mig bakifrån.
- Nej, jag kan köpa den själv, sa jag och flinade.
- Var inte dum, sa han och tog väskan och gick till kassan.
- Justin! Du behöver inte!
- Jag vill, sa han och betalade.

Jag kollade chockat på honom när han räckte mig väskan och log sådär Justin vackert.
Jag tog emot den och kysste hans kind.

- Tack, viskade jag och tog tag i hans hand.

*

Efter en underbar dag med Justin så begav jag mig tillbaka till hotellet. Jag tog fram sångtexten ur fickan och sjöng igenom refrängen.

Who says, who says you're not perfect
Who says you're not worth it
Who says you're the only one that's hurting
Trust me that's the price of beauty
Who says you're not pretty
Who says you're not beautiful, who says?

Jag kollade längst ned på pappret och läste, Music & Lyrics: Chasity Williams 5/9-10

Jag rev genast bort den lilla biten och skrev i andra hörnet, Music & Lyrics, Angel Martinez 16/6-11.
Jag log nöjt och la tillbaka pappret i min splitternya Louis Vuitton väska. Min iPhone ringde och jag svarade fort.

- Hej, det här är Mark Andrews från Hollywood Records.
- Hej Mr. Andrews! Jag hörde att du hade kontakt med min pappa Antonio Martinez och jag sjunger så jag undrade om du hade tid att lyssna på en låt jag har skrivit?
- Absolut! Jag är i Tyskland nu för att äta middag med din pappa så jag har tid! På Grand om en timme?
- Låter perfekt! Ses då.
- Det gör vi! Ha det bra Miss. Martinez!

Jag la på och log nöjt för mig själv. Mitt flin blev större och större, jag var för bra på paybacks.

*

Jag knackade på dörren och Mark öppnade. 

- Miss. Martinez! Kom in! sa han och jag gick förbi honom. 

Hotell rummet var stort, vitt, lyxigt och var väldigt modernt. Jag tog fram mitt papper och la det i Marks händer.  Han läste texten och kollade upp på mig.

- Imponerande Miss. Martinez!
- Åh, snälla kalla mig Angel! sa jag och log sött.
- Kan du spela gitarr? frågade han.
- Ja. Jag ska göra det med den här låten, sa jag.

Han räckte mig en gitarr och jag började spela och sjunga.

                                 

Jag avslutade låten och han klappade händerna.

- Wow Angel! Jag ska överlägga med mina kollegor och så får du beslut inom en vecka, sa han.
- Bra! Men snälla du, säg inget till Dave Williams så tar jag hand om resten! sa jag.
- Resten...?
- Äsch! Men säg inte till honom bara! Jag måste gå nu, men kul att träffa dig! sa jag och skakade hans hand.

Jag gick ut ur hotellet och log nöjt. De kallar inte mig bitch för ingenting.
Jag slängde in en tweet.



Bilden hon la upp på twitter.

---

Chapter 11 av Who Owns My Heart? Enjoy OCH KOMMENTERA! ;)

Och till Olivia Bieber <3 Chasity kommer säga till Angel snart! Håll ut ;)