Jag var tillbaks i skolan, jag hade högar av läxor och saker jag behövde ta igen. Jag och Miranda hade kommit bra överens och vi tre hade kommit varandra nära.

Chasity's perspektiv:

Sen jag kom hem från sjukhuset för varken jag eller Angel hört något från Justin. Han var säkert för feg att välja någon av oss! Jag var frustrerad. Jag hatade mig själv för att jag var kär i honom, och jag hatade att Angel var kär i honom också... Men mest av allt att han gillade båda lika mycket!
Jag och Angel hade kommit överens om att vem som än fick honom, så skulle vi ändå alltid vara systrar.

Min kropp var mager efter att inte ha ätit på flera månader. Jag kunde nästan inte äta längre, och inte hjälpte min anorexia till med det! Så mycket dåligt i mitt liv just nu...

Jag hade tagit upp kontakten med Taylor igen, men han var inte samma kille längre... Lily hade gjort slut, jag gillade henne verkligen så jag blev lite småledsen.
Men tillbaka till Taylor! Han var inte samma glada spralliga kille som jag hade träffat. Nu var han allvarlig och vuxen... Som jag sa, mycket dåligt i mitt liv just nu...

- Miss. Williams? Är du närvarande? hördes Mrs. Survey's röst.
- Ja, sa jag snabbt och kollade ned i min historiebok.

Justin's perspektiv:

- Är det okej att gilla två tjejer samtidigt? frågade jag Ryan nervöst.
- Har Biebs tjejproblem! flinade Ryan.
- Håll käften, suckade jag.
- Nej, det är inte okej. Men vilka handlar det om? Angel och Chasity kanske...? sa han långsamt.
- Ja, de är varandras motsatser men det gör dem så unika!
- Bilder? frågade han.

Jag drog fram min iPhone och visade en bild på Angel och en på Chasity.

- Damn..., sa han långsamt med öppen mun.
- Fattar du mitt dilemma?! stönade jag.
- Justin! De är... dösnygga, men du måste välja EN! Okej, jag kommer låta som en tjej nu men, vem gör dig lyckligast?
- Det är det jag inte vet! Jag är så glad när jag är med båda, kan de inte bara vara samma person!
- Tjejfråga igen. Justin, vad säger ditt hjärta? flinade Ryan.

Jag kollade på bilden på Angel och Chasity och suckade. Just i det ögonblicket så kom jag på det!

- Jag måste till Australien! utbrast jag.

Chasity's perspektiv/Två dagar senare:

En vanlig dag efter skolan, vilket betyder högar med läxor och uppsatser. Jag visste inte hur jag skulle hinna med allt. Ikväll var det dansträning och imorgon ska jag följa med Angel till studion. Hon vill att jag ska provsjunga eller nåt sånt.

Jag suckade och började med historieuppsatsen på Franska Revoultionen. Men mitt huvud hängde inte med, mina tankar var på annat håll. Jag satte mig vid mitt piano och tog fram mitt sångblock och började nynna och sjunga på en ny låt jag hade i huvudet.



Skies are crying
I am watching
Catching teardrops in my hands
Only silence as it's ending, like we never had a chance
Do you have to, make me feel like there is nothing left of me?

You can take everything I have
You can break everything I am
Like I'm made of glass
Like I'm made of paper
Go on and try to tear me down
I will be rising from the ground
Like a skyscraper!
Like a skyscraper!

As the smoke clears
I awaken, and untangle you from me
Would it make you, feel better to watch me while I bleed?
All my windows, still are broken
But I'm standing on my feet

You can take everything I have
You can break everything I am
Like I'm made of glass
Like I'm made of paper
Go on and try to tear me down
I will be rising from the ground
Like a skyscraper!
Like a skyscraper!

Go run, run, run
I'm gonna stay right here
Watch you disappear, yeah
Go run, run, run
Yeah it's a long way down
But I am closer to the clouds up here

You can take everything I have
You can break everything I am
Like i'm made of glass
Like i'm made of paper, Ohhh woaah
Go on and try to tear me down
I will be rising from the ground

Like a skyscraper!
Like a skyscraper!

Like a skyscraper!
Like a skyscraper!

Jag hade kommit på den låten när jag låg i koma.

- Chassie, den underbar! flämtade mamma från dörröppningen, alldeles tårögd.
- Det var inte meningen att du skulle höra, sa jag tyst.
- Du har talang älskling, precis som din syster Lilly! sa hon och kramade om mig. Varför har du inte berättat att du kan sjunga?!
- Jag har inte haft modet, sa jag blygt.
- Chasity Williams. Jag är din mamma, sa hon strängt.
- Jo, jag vet, sa jag och log lite.
- Jag har saknat dig min lilla Chassie, sa hon och kramade mig hårt.
- Aj, jag är omtålig! flinade jag.

Hon skrattade.

- Jag måste förbereda middagen nu, sa hon och reste på sig och gick ned till köket.

Jag fortsatte spela lite på mitt piano tills jag hörde när det plingade på dörren nere i hallen. Jag hörde hur mammas glada röst sa hallå. Men mer hörde jag inte, jag fortsatte spela piano. En melodi av Bethoven tills jag blev avbruten av ett harkel.

Jag vände mig om och flämtade till.

- Justin...