Who Owns My Heart? Kapitel 32, SISTA KAPITLET!

Jag var tydligen trött? Planet landade och vi gick av. Vi möttes, som vanligt, av paparazzi's som skrek saker som "Vad hände med Angel?" och liknande. Justin log bara och tog min hand. Kenny gick bakom oss och vi hämtade våra väskor.
Justin är ju en gentleman så han tog min väska också. Vi åkte till hotellet och flera stylister kom in i vårt hotellrum. Just det, vårt.

Mitt och Justins.

Angel's perspektiv:

Justin hade valt Chasity... Han hade valt Chasity. Min drömpojkvän, hade valt henne!
Han ringde dagen när Grammys 2011 skulle hållas och sa att han valde henne. Bra start på dagen?
Verkligen inte...
Justin hade sagt att han inte var säker på vem han skulle valt. Att han fortfarande var osäker. Jag hade alltså lite tid på mig att vina tillbaks honom. Men denna gång ska jag göra det mer "fairplayed", jag ville inte förlora Chasity igen...

Chasity's perspektiv:

Jag höll i två klänningar. Den ena var långärmad med en djup v-ringning på ryggen och den var lite grön aktig och den andra var glittrig med leopard mönster. Jag kunde inte välja vilken!

- Justin vilken ska jag välja? suckade jag.
- Ta den andra för då matchar vi varandra, sa han och blinkade med ögat.
- Okej, sa jag och log.

*

Det var en timme kvar tills vi skulle vara där och en tjej sminkade mig.

- Du är så vacker utan smink också, viskade Justin i mitt öra.

Det fick mina kinder att blossa upp i en lätt rosa färg. Tack Gud att jag hade foundation på mig!
Men en liten känsla gnagde inom mig att jag var, precis som tidningarna för många månader sedan sa, att jag var ett tröstpris.
Jag sköt de tankarna ur huvudet och kollade upp på Justin; hans bruna ögon glittrade av glädje, mitt hjärta tog ett skutt.

*

Vi kom fram till Grammys och vi gick ur bilen. Justin höll ett stadigt tag om min midja och vi poserade framför alla kameror.


Jag skymtade Angel lite längre bort och jag trängde mig igenom till henne. Hon log när hon såg mig; men det nådde inte ögonen. Jag kramade henne.

- Förlåt, viskade jag i hennes öra.
- Du har inget att säga förlåt om, viskade hon tillbaks.

Jag drog ifrån.

- Bästa vänner? frågade jag.
- Nej... vi är inte bästa vänner. Systrar, sa hon och log.

Jag kände hur en liten glädjetår rann nedför min kind.
Hon torkade bort den med sin tumme och vi poserade tillsammans på mattan.

Efter 40 minuter så fick vi äntligen gå in i arenan. På min ena sida satt Justin och på den andra satt Angel.
Galan började och Justin vann pris efter pris. Jag var så stolt över honom! Han skulle ju även uppträda ikväll och han hade bytt till en annan låt i sista sekund.

- Kom med mig, sa Justin och tog min hand.
- Okej...? sa jag förvirrat.

Han drog med mig backstage.

- Justin? Varför är jag... här? frågade jag och kollade mig nervöst omkring.
- Jag ville att du skulle vara backstage när jag sjöng. Snälla? frågade han och log sött.

Han kollade på mig med sina oemotståndligt underbara hundvalsögon som jag inte kan säga nej till. Jag log lite.

- Visst, sa jag.
- Yes! Älskar dig, sa han och kysste mig på kinden snabbt innan han gick iväg med Scooter.

Jag blev förd till kanten av arenan av en scenarbetare och väntade där i ungefär tio minuter tills Willow Smith kom och presenterade Justin att komma ut på scenen. Han hade bytt kläder (såg lika underbar ut som vanligt) och gick ut till ett piano som hade blivit placerat där.

- Som alla vet, så har jag varit långt borta de senaste månaderna. Men det var för att en person, som jag älskar väldigt mycket, hamnade på sjukhus, började han. Hon låg i koma i fem månader, och under de fem månaderna så hann jag tänka till. Det finns så många runt om i världen som har det så dåligt och alla här i världen kan vara med och ändra det! I alla fall den här tjejen, hon är en stor del av mitt hjärta och hon är här idag. Chasity kom ut, sa han och kollade på mig backstage.

Jag kollade chockat på honom när en scenarbetare kom och hämtade ut mig på scenen.
Jag satte mig ned bredvid Justin vid pianot och han började sjunga och spela.


Angel's perspektiv:

De gillade verkligen varandra. Hur kan jag vara så blind och inte se det, och hur kan jag vara så självisk att vilja splittra dem. Jag hade inte sett Chasity så här lycklig på evigheter.
Jag skulle inte förstöra hennes liv, igen.

Jag ställde mig sakta upp och folk började göra detsamma. Sättet han kollade på henne var det finaste jag hade sett!
Jag ska aldrig förstöra för henne igen.

Chasity's perspektiv:

Efter första refrängen så reste han sig upp och tog min hand och vi gick ut på scenen.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Det var så gulligt! Han var verkligen otroligt duktig. Jag hade aldrig riktigt hört honom sjunga live förutom gången när jag var på hans konsert med Angel, men då sov jag ju och lyssnade aldrig riktigt noga.
Han kollade på mig med sina vackra bruna ögon och höll min hand när han tog de sista tonerna på låten.

- Älskar dig, viskade han i mitt öra.
- Älskar dig också, viskade jag tillbaks.

Jag kollade ut över publiken, alla stod på sina fötter och applåderade.

Jag kollade ned på Angel som stod upp och mimade 'I love you'. Jag skrattade och gjorde ett hjärta med mina händer.
Mitt liv var som bäst just nu. Inget skulle få ändra på det.

Vad tycker ni?! Sista delen av WOMH! Kommentera hur ni tycker att hela berättelsen har varit!
Om det finns något vi kan förbättra till nästa novell eller så.

Much Love/Madde&Clara

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu