Who Owns My Heart? Kapitel 5

- Kan jag få sköta mitt jobb nu Mr. Robins? frågade Shawn i en liten små irriterad ton.
- Javisst, ehh... Mr. ?
- Kalla mig Shawn!
- Okej.

Man märkte att de inte kom överens till 100%.
När vi var klara med repitionen så satte vi oss i bilen tillbaka till hotellet

När vi klev ut ur bilen såg jag att dörranrna öppnade sig till hotellet. Ut klev Angel och Chasity



Chasity's perspektiv:

- Vet du vad som alltid gör en gladare? frågade jag en deppig Angel.
- Vad? stönade hon.
- Shopping!

Hon flög ur fotöljen i vårt hotellrum och kramade mig.

- Du är bäst! sa hon och log. Fast det är lite läskigt att du känner mig väl.

Jag flinade.

- Är det inte en bra sak? frågade jag.
- Joo, men samtidigt lite... läskig, sa hon tyst.

Jag himlade med ögonen och vi gick ut ur vårt rum och åkte med hissen ned till lobbyn. Vi skickade sms till våra föräldrar att vi gick på en shoping tur. Vi gick igenom lobbyn och ut genom de stora guldsmyckna dörrarna. Jag mötte hans blick. Den gjorde mig lite smått röd om kinderna.
Angel märkte det tyvärr...

- Ser du sättet han kollar på dig? utbrast hon med ett flin på läpparna. Han måste... gilla dig, sa hon nästan lite strävt.
- Angel, jag och Justin? Aldrig i hela mitt liv! Du har pax på honom. Man måste ju ta hänsyn till det! sa jag och log.

Hon gav mig ett leénde och mimade tack.
Vi gick iväg på gatorna och kollade i affärer. Angel tog ordet shopping lite för seriöst.

- Angel, vi ska köpa kläder till en konsert inte köpa en ny garderob, påpekade jag och kollade på hennes 7 påsar från Gucci.
- Jag tröst shoppar, sa hon och sneglade på mig.
- Men Angel! Släpp det, jag kommer inte bli ihop med Justin! Min typ är inte nån no lifer som sjunger om att han behöver "Someebody to love", sa jag.
- Han är ingen no lifer! utbrast Angel.

Jag flinade. Vi gick vidare och Angel köpte mer och mer kläder. Tillslut så gick vi tillbaka till hotellet. Angel hade svårt att bära alla sina påsar. Tro mig! De var nästan femton stycken! Jag hade hittat en jätte fin outfit inne på Zara. Vi gick in i lobbyn och åkte upp med hissen. Dörrarna öppnades och vi gick in i vårt rum. Angel slängde påsarna i det stora vardagsrummet.

- Nästa gång får vår butler Adam komma med! sa hon och andades ut.
- Då tar jag med Nalle Puh, sa jag ironiskt och gick in till vårt rum och lämnade mina påsar där.

Jag duschade kroppen snabbt eftersom jag inte ville blöta mitt ansikte eller hår, och drog på mig underkläder. Jag studerade min look i spegeln. Mitt hår var naturligt vågigt röd/brunt. Angel sa att det var ett "döda-för-att-få-hår" men isåfall var ju Angels också det! Min sminkning från tidigare satt kvar bra jag bättrade bara på mascaran och lite puder.

Jag gick ut ur badrummet och satte på mig min shortsdress, ett par skyhöga silvriga klackskor som Angel hade tvingat mig att ha på mig och några halsband, armband och ringar. 



Jag var en sån som alltid hade på mig för mycket accessoarer. Men ju mera, ju bättre, tänkte jag varje gång. 
Jag gick ut till Angel där hon satt i vardagsrummet och svappade lite på tv:n.
Hon kollade på mig med öppen mun.

- Chassi! sa hon. Vad vacker du är!

Jag log och blev lite röd om kinderna. 

- Tack, sa jag tyst med ett leénde. 
- Nu ska jag gå och klä på mig, sa Angel och gick förbi mig. 

Jag satte mig ned och började fingra på min gitarr. En melodi kom upp i mitt huvud och jag spelade den om och om igen. 

- I'm no beautyqueen, I'm just beautiful me, sjöng jag lågt. 
- Det var ju bra! sa Angel när hon kom in i rummet igen. 


(Ignorera micken!!!)

- Vad fin du är! sa jag och ställde undan min gitarr.
- Tack, sa hon och log. Jag visste inte att du skrev låtar.
- Ibland, sa jag och kollade ned i marken.
- Jag skriver också låtar, jag håller på med en just nu. Den heter I Won't Apologize, sa hon.

Jag kollade intresserat på henne.

- Vad kul! Kan du sjunga den när vi kommer hem?
- Om jag orkar, jag menar. Min röst kommer vara lite sliten efter allt sjungande på konserten.

Jag slängde en blick mot klockan och såg att den var halv sju.

- Vi måste gå nu, limousinen är här när som helst, sa Angel som om hon hade läst mina tankar.
- Limousin?! gapade jag.
- Jaa! Vi måste ju åka till en Justin Bieber konsert med klass Chasity, sa hon och log.

Jag suckade, nu skulle allas ögon riktas på mig och Angel när vi kom dit.

Precis som jag trodde! Alla trodde det var Justin eller någon i hans crew, men så kommer två unga tjejer ut som inte en är kända. Men ändå så var alla fotoblixtar på oss. Jag gömde ansiktet och följde efter Angel.

Vi gick in i arenan genom V.I.P gången. Vi skulle vara på ena sidan längst fram, så man kan säga att våra platser var några utav de bästa!

*

Nu var hela arenan smockad av förväntansfullt folk och det skulle strax börja. Jag satt ned i min stol. Det kom sprutade ut rök  och en glaskul var på scenen. Musiken startade och skriken ekade. Justin började sjunga.
Jag satt ned hela konserten och nästan sov. Jag ångrade att jag inte tog med öronpluggar, det är ju omöjligt att somna i detta oljud. Men jag somnade tydligen för jag vaknade av att någon petade på mig.

jag öppnade ögonen och kollade in i en killes gröna ögon.

- Kom med mig, sa han.

Jag trodde jag skulle få sova ännu mera, så jag lät honom bära mig backstage. Han satte ned mig på en stol. Det var tystare här bakom scenen så jag slumrade till igen.

Jag vaknade av att killen petade på mig igen. Jag kände igen låten som spelades nu. Angel spelade den hela tiden för något år sedan. One girl lonely något. Jag vaknade plötsligt till.

- Ursäkta, varför är jag här? frågade jag.
- Du är One less lonely girl, sa han och kollade i några papper.
- Så hette det! Men varför är jag det?
- För jag tyckte det var fascinerande att du lyckas somna på en Justin Bieber konsert, sa han roat.
- Varför skulle jag inte göra det, jag gillar ju inte ens killen!
- Varför är du här då?
- Min bästa vän släpade hit mig.
- Okej, men du ska ut på scen nu. Kom.

Jag frös till. Scenen?!

- Va?! Men jag har ju scenskräck! sa jag föfärat.
- Jaja, kom nu! sa han och släpade mig fram till ridån.

- Jag heter David föresten. sa han.
- Chasity, sa jag.

Han fick plötsligt stora ögon och det såg ut som om han kom på något.

- Chasity, nu kommer jag leda ut dig på scenen okej?
- Nej.

Han skrockade.

- För sent gumman! sa han och tog tag i min hand.

Han ledde in mig på scenen och visade med händerna att jag skulle sätta mig på en pall. Jag hörde Justins röst sjunga i bakgrunden, men allt jag kunde tänka på var hur strålkastarna bländade mig och jag hörde mina andetag och hjärtklappning bättre än musiken och skriken. Plötsligt stod Justin bredvid mig och kramade mig och sånt.

Jag kunde inte göra annat än att le. Han var ju trots allt väldigt söt! Jag såg ut över publiken och kollade på alla tjejers avundsjuka miner. Just i det ögonblicket försvann min scenskräck. Jag kände att det här var min plats, jag ville bara stå upp och sjunga. Men det var ju inte min konsert...

Låten var slut. Justin kramade mig och kysste mig på kinden. Jag blev alldeles varm och tackade Gud för foundation!

*

Konserten var slut, jag och Angel satt på vårt hotell rum. Jag hade ännu inte hunnit smälta allt som hänt.

- Han total flörtade med dig! utbrast Angel.

- Snälla, jag ville inte prata om det! stönade jag. Kan inte jag få spela en utav mina låtar för dig?

Hon såg chockad ut.

- Yes! Gör det! sa hon och log stort.

Jag hämtade min gitarr, sångblock och satte mig i fotöljen i vardagsrummet.

Jag började spela några toner och började sjunga en låt jag har skrivit...

När jag slutade sjunga, kollade jag upp på Angel. Hon hade ett spöklikt ansikte...

Angel's perspektiv:

Fan fan fan!

 


Så femte kapitlet ute! Enjoy! ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu