---

While the other happy couples stood pressed up against eachother, the singles stood on the side lines and watching them with awkward expressions. I glanced at Zayn who had all off his interest on his phone screen. Damn him for being so hot! I knew he was off-limits, which made me like him even more. It was so frustrating. I looked at Harry and Cherry. They looked so in love and happy. A stung of jealousy hit me.
I looked back at Zayn who were now talking with Niall. His laugh filled the room. His perfect face wanted me to jump him and just kiss his face off. I blushed at the thought and tried to push it out from my head.

- You're staring, Tash whispered.
- Am not, I murmured.
- Oh, you so are.

Suddely Zayn looked at me with his brown eyes. He smiled and I fled out from the room.

---

Cherelles perspektiv:

- Five months?! You can't leave us here! utbrast Tash ledset.
- This is my dream, I know it's a damn long time, but we'll make it through, sa Nellie och kramade oss. Too bad Perrie isn't here to say goodbye.
- I bet she's busy with Nathan in Europe, flinade jag.
- Right, they're on tour together, sa Tash. Once again, she steals my guy! Still love her though.
- Zayn or Nathan has never been yours Tash, sa Nellie.
- What are you?! The fun police?! frågade Tash och lipade.

Vi skrattade och omfamnade varandra i en gruppkram en sista gång innan Nellie försvann ut genom dörren.

- I bet she's gonna fall for Freddie, sa jag.
- Of course not, sa Tash. Did you see the other night when she totally undressed Zayn with her eyes.
- No-
- Oh, sorry. You were to busy exchanging spit with Harry. Another one of my guys.

Jag slog till henne skämtsamt på armen och hon flinade stort.



**

- How's the whole dating thing going? frågade Ellen.

Vi åt lunch ute på stan, på ett mysig och avskilt fik. Vi hade inte umgåtts speciellt mycket på den senaste tiden så vi passade på nu.

- Well, it's going great, sa jag med en suck. Too good actually.
- Just don't end up inlove with him, sa hon allvarligt. It's not going to end beautiful if you do.
- Too late for that, mumlade jag.
- Cherelle! I thought you hated him!
- I guess I've never hated him. It's always been love hate, and don't call me Cherelle! 

Ellen drog en djup suck och mumlade något ohörbart.

- You can see it in his eyes, började hon. He really likes you. I've tried to deny it, but all of the signs are there. Cherry, then when you two have to break up. You may never see eachother again. Never. I've heard Simon talking about his reputation is back on track. There's not much time left Cherelle.

En stor klump bildades i min mage och tårar brände bakom ögonen.

- I love him Ellen. I can't live without him, viskade jag.
- Oh darling! sa hon och kramade mig hårt. I know. If I were the boss, I wouldn't split you two up, because I know how much you like eachother. But unfortunately, it's not my decision. Sometimes the world's an unfair place.
- Yeah, I'm starting to get that, sa jag ironiskt.

Hon log medlidsamt.

**

Jag befann mig ännu en gång i Griffith Park där jag och Harry hade varit på dejt för första gången, men även där vi blev ihop. Jag satte mig ner och blickadeut mot solnedgången. Tårarna rann nedför mina kinder.

Varför kunde jag aldrig få ett rättvist slut?

Alla jag älskade, lämnade mig. Ensam och tom på insidan. Även fast den svaga kvällssolen lös på mig, var jag iskall på insidan. Jag skulle inte klara att lämna honom. Han var en för stor del av mitt liv...

Harry's perspektiv:

- Harry, började Simon. How's the fake dating going?

Jag svalde nervöst. Om jag sa att vi var ihop på riktigt, skulle han slå ihjäl mig. Jag sjönk ihop ytterligare i min stol och vågade inte möta Simons blick.

- Um... Great, mumlade jag.
- I might be old, but I'm not stupid Harry, sa han. Invisible was the song you wrote for her? Right?

Jag nickade snabbt och kollade ner på mina fingrar.

- You like her, don't you? frågade han.
- Yeah, viskade jag.
- Your image is getting back on track. That's a good sign. It's not so far away from when you two will break up. Please, just don't get to attached to her. You can leave now.

Jag reste mig snabbt upp och skyndade mig ut ur byggnaden. Ilskan bubblade inom mig. Varför slutade alla mina förhållanden i hjärtesorg? Som med Caroline, jag gillade verkligen henne, men tillslut behandlade hon mig som ett barn.

Jag rivstartade motorn i min bil och körde iväg. Förhoppningsvis bort från allting. Egentligen önskade jag att jag aldrig hade hamnat i denna position från början. Jag önskade att någon kunde nypa mig, och jag vaknade upp från denna mardröm där jag och Cherry aldrig hade fejkdejtat. Utan att vi var ihop, inga lögner, bara kärlek.

Cherry. Hon hade varit igenom nog med saker. Inte behövde hon ännu en börda. Det var nog med hennes mormor som just dött, att hennes familj var borta förevigt och allt hat hon fick från våra överbeskyddande fans.

Det var sällan man såg henne lycklig. Att se få hennes bruna ögon glittra, se hennes underbara leende, höra hennes underbara skratt. I mina ögon, var hon vacker i alla sätt som finns. Det var synd att hon inte trodde på det själv bara. 

---

SAD CHAPTER! :(

Novellen börjar sakta lida mot sitt slut, inte riktigt än. Men snart, ni har inte sett allt utav Cherry och Harrys undying love yet! ;)

Kommentera! :D p.s: kommer förhoppningsvis bomba med kapitel idag! Så kommentera sötnosar! <3