Jag har aldrig varit någon killfavorit och jag blir inte så lätt kär! Hur kan det bara gå så lätt till nu?
Jag suckade och satte frustrerat huvudet i händerna. Någon knackade på dörren.

- Kom in, sa jag.

Mamma kom in i vardagsrummet och såg mig.

- Chasity, vad har hänt? frågade hon.

Jag suckade och dunkade huvudet i soffan. Mamma satte sig bredvid mig och suckade.

- Vad har hänt?
- Justin har hänt! tjöt jag i soffan.
- Men, du hatar ju honom?
- Jag vet inte om jag hatar honom eller om jag gillar honom! sa jag och putade med underläppen.



- Men har inte Angel pax, eller vad det heter? frågade mamma.
- Jo! Det är just det, och de är ihop nu! Jag är ett andrahandsval mamma!
- Men det har du varit från dagen du träffade henne. Du står i hennes skugga, jag har varit dum som låtit dig tro att du är ett andrahandsval.
- Vad ska jag göra?
- Börja ta plats. Fast du kan börja med att prata med henne om att hon tror att du är hennes sidekick, sa mamma. - Varför är mammor så smarta! stönade och borrade ned huvudet i soffan.

Angel's perspektiv:

Jag stod och väntade nere i lobbyn på Justin. Vi skulle gå till det där dagiset, jag älskar barn, och jag vet hur bra Justin hanterar dem! Jag har redan tänkt ut vad våra barn ska heta. Drew och Afrodite. Drew efter Justin och Afrodite efter kärleks Guden. Dagen till ära hade jag ett vanligt vitt linne med en sorts kofta från Marc Jacobs, ett par Alexander McQueen jeans, mina ballerina skor från Miu Miu och min väska från Pucci och min skinnjacka från Hollies by Stockholm. Hissarna plingade till och ut kom en, som alltid, snygg Justin.

- Hej snygging! sa han och log.
- Hej Biebs, sa jag och kramade honom.
- Vi ska till ett sjukhus med svårt sjuka barn, sa Justin. Vi åker dit nu.
- Okej, sa jag och log.
- Jag kan ta den, sa han och pekade på min skinnjacka som jag höll i handen.

Vi började gå och hans hand snuddade min och greppade den försiktigt. Jag flätade in våra fingrar i varandra och log för mig själv. Vi småpratade hela vägen och paparazzis var galna!

Jag drog på mitt finaste face för att se så underbar ut som möjligt. Men det var jag ju alltid så det är ju inget svårt.



Justin's perspektiv:

Angel såg så söt ut! Hennes leénde var bländade vitt och hennes ögon gnistrade ikapp med solen. Vänta lite...
Om jag var kär i Chasity, varför har jag såna här tankar om Angel?!

- Justin är hon din flickvän?!
- Justin, vem är hon?!
- Justin, Justin, Justin!

Paparazzis var överallt och var helt galna. Angel verkade inte bry sig dock, något som jag var glad över.
Vi kom fram till sjukhuset och gick in.

En sjuksköterska ledde in oss till ett lekrum med barn i olika åldrar. Jag satte mig vid ett bord bredvid en liten söt tjej. Hon hade blonda lockar och kritvit hy. Hon kollade upp på mig med gröna ögon. Hon hade en droppslang som satt nedanför hennes näsa.

- Hej, sa jag och log.
- Hej, sa hon blygt och fortsatte måla med kritor.
- Vad heter du? frågade jag.
- Lucy, sa hon och kollade nyfiket på mig. Du då?
- Jag heter Angel, sa jag.
- Är du en ängel som har kommit för att bota mig? frågade hon.
- Nej, mitt namn är Angel, sa jag och kände att det brände bakom ögonen.
- Du ser ut som en ängel. Är du säker på att du inte är en ängel? frågade hon.

Jag fnissade och satte henne i mitt knä.

- Vad har du för sjukdom då? frågade jag.
- Jag har leukemi, sa hon.
- Oj! När fick du det?
- När jag var två. Doktorn sa att jag skulle dö när jag var tre, men jag är fyra! sa hon glatt och visade antalet fyra med sina händer.

Jag kände hur tårar rann nedför min kind.



- Hur mår du? frågade Lucy.
- Jag mår bra, skrattade jag och torkade mina tårar.

Jag kände hur någon kramade mig bakifrån.

- Varför gråter lilla prinsessan? hördes Justins röst. Och vem är den här lilla söta tjejen?
- Jag är Lucy, sa hon och skrattade gulligt.
- Leukemi, sa jag bara till honom.
- Aaww, sa han och kysste mig.

Början är skriven av Clara och slutet av mig Madde. Hoppas ni gillar det! Börjar skriva på kapitel 11 imorgon! :)
Good night! Haha, är uppe fortfarande because of my Vampire- genes ;) haha ENJOY!