Sen stod det stilla. Jag suckade. Jag hade aldrig varit så här ledsen förut, fast jag var förkrossad när min och Justins hamster dog när vi var åtta. Men det här var annorlunda.
Zayn var annorlunda. Han var så snäll och omtänksam, inte det minsta självisk. Okej okej! Han bryr sig väldigt mycket om sitt utseénde, men han bryr sig om andra också.
Han var, är, min första kärlek och jag förlorade honom på grund av en dum sak jag gjorde.

Den första regeln jag gjorde när jag kom med i tävlingen hade jag redan brutit; att inte låta något distrahera mig från att vinna. Tja, ni såg hur det gick. Efter en vecka så hade jag fallit för Zayn. Men problemet är nu att jag inte vet vad jag känner för Harry... Just det, min bästa vän. Jag kan inte ignorera det. Jag kände det när vi kysstes...

Bra jobbat Abigail... bra jobbat...

---

Abigail's perspektiv:

Jag tror jag satt i trädhuset den mesta delen av natten. Cher var nog full, för annars skulle hon kommit ut hit till mig. Eller hon hatade nog mig, hon var nog på Zayns sida. Det var nog de flesta...

Jag hade skrivit klart låten och sjöng den hela tiden, tårarna hade slutat att rinna. Men det hindrade inte mig inte från att känna mig hemsk.

Well it's good to hear your voice
I hope you're doing fine
And if you ever wonder
I'm lonely here tonight
Lost here in this moment
And time keeps slipping by
And if I could have just one wish
I'd have you by my side

Oooh oh I miss you
Oooh oh I need you

And I love you more than I did before
And if today I don't see your face
Nothing's changed no one can take your place
It gets harder everyday

Say you love me more than you did before
And I'm sorry it's this way
But I'm coming home I'll be coming home
And if you ask me I will stay, I will stay

Well I try to live without you
The tears fall from my eyes
I'm alone and I feel empty
God I'm torn apart inside

I look up at the stars
Hoping you're doing the same
Somehow I feel closer and I can hear you say

Oooh oh I miss you
Oooh oh I need you

And I love you more than I did before
And if today I don't see your face
Nothing's changed no one can take your place
It gets harder everyday

Say you love me more than you did before
And I'm sorry that it's this way
But I'm coming home I'll be coming home
And if you ask me I will stay, I will stay
Always Stay!
I never wanna lose you
And if I had to I would choose you
So stay, please always stay
You're the one that I hold onto
Cause my heart would stop without you

And I love you more than I did before
And if today I don't see your face
Nothing's changed no one can take your place
It gets harder everyday

Say you love me more than you did before
And I'm sorry that it's this way
But I'm coming home I'll be coming home
And if you ask me I will stay, I will stay
I'll always stay

And love you more than I did before
And I'm sorry that it's this way
But I'm coming home I'll be coming home
And if you ask me I will stay, I will stay
I will stay


- Wow, hörde jag en röst bakom mig.

Jag for runt och såg att Zayn stod vid ingången. Hela jag frös till is och jag visste inte vad jag skulle göra. Hoppas han inte förstod att låten var skriven om honom. Men han var inte dum.
Han gick in försiktigt och satte sig brevid mig. Jag la ifrån mig gitarren och han omfamnade mig i en tät kram, vilket fick mina tårar att rinna igen.

- Förlåt att jag skrek på dig, sa han lågt.
- Zayn, började jag och drog ifrån kramen. Jag vet inte om detta fungerar just nu. Min första regel när jag kom hit var att inte låta någonting hindra mig från tävlingen.

Hans ansiktsuttryck ändrades till ett oroligt/sorgset.

- Sen träffade jag dig. Zayn, jag gillar dig verkligen. Men jag vet inte om det fungerar så bra att vara ett par just nu, sa jag.
- Vi kan få det att fungera, sa han och torkade bort en tår med baksidan av sin tumme.
- Jag vet inte Zayn... Det är inte att jag inte vill, för det vill jag med hela mitt hjärta. Men just nu då är det inget bra tillfälle. Förlåt, sa jag och reste mig upp. 

Han reste sig upp och höll mitt huvud i sina händer. Jag kollade upp i hans bruna ögon och hans perfekta ansikte. Jag sänkte hans händer och gick in i huset igen.
Detta var inte rätt tillfälle för ett förhållande enligt min hjärna. En del av mitt hjärta tillhörde Zayn. Han hade inte fångat hela ännu.
Jag gick in i huset och stötte på Harry på väg upp till mitt rum. 

- Hej, sa han och fnissade. Packad unge... 
- Kom Harry, flinade jag och drog upp honom till hans rum.
- Jag ska berätta en sak för dig. Men säg inget till Abi...gail, sluddrade han.
- Okej, fnissade jag.
- Jag är hemligt kär i henne, s-säg inget till henne! skrattade han och med det somnade han.

Vad fan?!



Harry's perspektiv/En halvtimme tidigare:

Alla deltagare stod och firade i vardagsrummet med champagne och liknande. Jag stod och konverserade med Matt om något. Efter en stund tyckte jag att jag hörde röster från köket. Abigail's och Zayn's... Hon har kanske berättat.

- Kom igen Zayn! Jag gillar dig, inte Harry! Det hände en gång, inte elva! hörde jag Abigails röst.