I turned to Doniya and she shrugged.
- Waliyha has a serious case of hormones in her body, she said.
Wow. I'd been home, how long? For less than an hour, and I'd already caused a riot with my little sister Waliyha. I sighed and wondered if there was a way to make my surroundings less dramatic. Cause that's what I was; drama.
Blergh
Faamia's perspektiv:
De följande dagarna flög förbi fort. Mest för att mamma satte oss ungdomar (vilket betyder jag, Zayn, Harry, Waliyha och Safaa) i arbetsläger (städläger, men det är ju typ samma sak juee). Inte i närheten som det hos faster Aaisha, men det var alltid hemskt att städa. (mycket paranteser, men YOLO)
Hemma bra, borta bäst.
Whoop. WHOOP.
Inte var det bättre att ha min irriterande kusin Saira, som kom idag, här heller. Hon bara klagade på att hon skulle bryta en av sina fejknaglar.
Jag kan bryta dem åt dig.
Wow, min hjärna har blivit agressiv...
Jag var för tillfället på skrubbgöra på gästtoaletten. Inte en ren upplevelse kan man säga... Jag drog en handskebeklädd hand över min svettiga panna och återgick till att skrubba fogarna. Mitt huvud spelade upp scenen om mig och Harry om och om igen. Jag tror min hjärna planerar min död...
- Faamia! ropade min mamma från nedervåningen.
- Yeah! ropade jag surt.
- Could you come down for a second?
Överlycklig att jag skulle slippa skrubba golvet i några minuter för att prata med mamma, skuttade jag nedför trappan och in i köket. De äldre kollade ogillande på mig. Mest på mina ben för att jag hade för tillfället bara på mig ett par shorts, som egentligen tillhörde Safaa. Måste säga att de var väldigt tajta...
Jag rättade till Zayns gamla skjorta som satt löst över min svettiga överkropp.
- Oh there you are Faamia, log mamma. Come with me.
- What, why? frågade jag.
Hon drog med mig ut till vardagsrummet och började prata lågt med mig.
- There are more people coming here than expected, sa hon. Not everyone could find a hotel, not when the Olymips are being held in London.
- Wait, people live here for the sake of the Olympics? Wow. Some people are addicted!
- Yes. So I have to ask you to move out from your room. Saira's family are staying in there.
Jag frös till och kollade med ögon stora som golfbollar på henne.
- You said what?! fräste jag och satte mina händer i sidorna. That bitch is not staying in my room!
- Fame, vädjade mamma. Please! Just this week! Plus, I think you'd rather live in Zayn's room. Just don't tell your relatives. Girls aren't supposed to sleep in the boys bedrooms.
Hon klappade mig på axel och trippade iväg. Det krävde all min styrka att inte vandalisera vardagsrummet. Visst, jag var glad över att få sova i Zayn's rum. Men vem sov inte där, om inte Harry fucking Styles.
Jag luktar något... Det luktar FAIL.
Vilket inte är helt fel eftersom det låter som Fame..
JAG HATAR MITT LIV. JAG HATAR MITT LIV. JAG HATAR MITT LIV.
Med knytna nävar gick jag upp och fortsatte skrubba golvet. Stackars fogar... De blev misshandlade eftersom jag tog ut all ilska på dem. Rena blev de i alla fall.
Mamma hade redan fixat iordning mitt rum när jag kom dit. Och med att fixat iordning menar jag att hon hade städat..
Hon hade städat mitt rum! VARFÖR HATAR UNIVERSUM MIG SÅ MYCKET?!
Nu skulle jag aldrig hitta något!
URGH!
Ilsket klampade jag in i Zayn's rum där jag såg att två madrasser låg, tätt tätt intill varandra. Jag morrade lågt och knäppte upp min skjorta som jag sedan slängde på golvet. Snabbt drog jag av mig de gula plasthandskarna när jag hörde att någon harklade sig vid dörröppningen.
Jag vände mig snabbt om, och mycket riktigt, vem stod där om inte Harry Styles.
Jag himlade med ögonen och la genast armarna i kors, i ett försök att dölja min nästan nakna överkropp.
- Do you mind?! fräste jag. I'm trying to get into the shower, and I don't want you to see my gumbo pot!
- Gumbo pot? flinade han. You could just say cat or something...-
- Shut up, and get out! utbrast jag och smällde igen dörren i hans ansikte.
När jag sedan stod i duschen kändes det som att all ilska rann av mig. Jag slappnade av och njöt av det skållheta vattnet. Jag snodde Zayn's schampoo och kände känslan av att vara ren när jag hade sjölt ur håret.
Jag stängde av och gosade in mig i Zayn's fluffiga morgonrock, som jag köpte till honom den här julen. Egentligen köpte jag den till mig själv, men glömde att det var julafton... Därför var den baby-lila med små hjärtan på. Han visste att jag hade glömt att köpa något, så han var snäll så vi delade på den.
Jag torkade håret med hårfönen och återvände till Zayns sovrum igen. Till min stora irritation satt Harry och Zayn där inne och skrattade åt något. Harrys skratt skickade rysningar längs min ryggrad och jag gav mig själv en mental höger.
- Okay, how am I supposed to get changed in here? frågade jag högt. I must ask you both to leave.
- Can't you just get changed here? I promise I won't peek, flinade han.
Det hördes klart och tydligt i hans röst att han inte var allvarlig, vilket resulterade i att Zayn slog honom halvhårt på axeln.
- Ow! utbrast Harry. I was just kidding!
- Hmm, sure you were, now leave! Both of you.
De himlade med ögonen och försvann ut ur sovrummet. Jag pustade ut och drog på mig underkläder under morgonrocken, innan jag lät den falla till golvet. Just i det ögonblicket öppnades dörren, och ett lockingt huvud syntes till. Jag lät ett litet skrik undkomma mina läppar och ryckte efter rocken som skydd.
- Harry! utbrast jag argt. I'm naked here!
- Sorry, just forgot my cell phone, flinade han och hämtade den.
Jag kollade surt på honom och han lämnade rummet. Jag snappade snabbt åt mig ett par shorts och en oversize jumper när dörren öppnades igen.
- HARRY! morrade jag. Naked here!
- I know, I forgot my... my...
- Your what?! You forgot your excuse to come and see me almost naked again? What would Miley say about that?
Hans leénde smälte bort och han försvann snabbt ut ur min syn. Jag suckade och stängde dörren.
Även fast jag ville må bättre av att ha vunnit ett argument med Harry, mådde jag bara sämre.
Han ville ju se mig naken.
Fame! Ni båda har relationer! Glöm det!
Men partypooper!
Jag suckade och drog snabbt på mig kläderna och skyndade mig nerför trappen. Nu hade tydligen ännu en familj kommit och jag var tvungen att hälsa på alla. Så klart visste alla vem jag var, jag menar, en kusin som är på varenda tidningsomslag i världen är svår att glömma.
HOST HOST HOST.
Jag satte på mitt bästa fejkleende och hälsade på de äldre. Jag hade inga problem med alla mina yngre kusiner, utan de gillade mig, det var dem äldre det var fel på.
- Fame, sa mamma plötsligt och log som ett barn på julafton. I have a surprise for you.
- What?! I love surprises! log jag och hon drog med mig in i vardagsrummet.
Personen vände sig om och jag stirrade på honom i chock.
- Logan?
Wow, vilket hemskt kapitel jämfört med de andra! Aja, här är kapitel 10. Skolan börjar på onsdag. Whoop not. x(
Iaf, från denna stund i novellen kommer allting bli HELT FUCKED UP, I'M TELLING YOU. Jag är så excited! :D
/ maddesomärsexyandyouknowit